onsdag 21 oktober 2009

Lärare av i morgon - Lärarnas professionella objekt

Jag vet att man ska ha en utbildning för att få jobb inom läraryrket. Men jag har hört på så många ställen att de outbildade kan vara så mycket bättre än de som har utbildning. Det håller jag faktiskt med om, i skolan är det kanske mer viktigare, men i förskolan hör man ofta de ordinarie säga att de outbildade/vikarierna kan vara bättre (finns så klart undantag). Nu är det ju många som har fått gå på grund av att de inte har utbildning, så visst, utbildning är bra. Det är inte det jag säger, men fortfarande att outbildade kanske passar bättre, att de har en ny syn på hur man lär ut, och är pigga. De som hållit på med yrket i 25-30 år, förstår jag att de kanske tappar gnistan och inte orkar lära sig nya saker.
Eftersom jag själv varit vikarie, vet jag att det inte ger fast jobb, så det är därför är jag här nu!

Lärare av i morgon - Skolans paradox

"Skolan är upplagd på samma sätt som om vi skulle ställa upp alla framför en ribba på 140 cm och få dem att hoppa"

Jag tror jag snöade in på detta på det förra inlägget, men eftersom det stod i det här kapitlet med, tvekade jag inte en sekund. Det finns alltid "starka" och "svaga" elever, något som alltid kommer att finnas, men man måste se till att varje individ får göra det i sin takt. Man kan inte tvinga fram någon i ens egna utveckling. De som har det svårare behöver mer hjälp och mer tid till att förstå, man kan inte jämföra individ med individ. Det står i boken "olika tidsåtgång, olika metoder, och olika vägar för olika grupper av elever att sträva efter samma mål". Alla ska försöka uppnå de mål som finns, men vissa behöver lite mer hjälp att nå dit. Det är helt normalt, men hur gör man i skolan för att lösa det? Får man den hjälp man behöver?
Jag fick inte det i gymnasiet när jag läste matematik. Vi hade en lärare på ca 5o elever, och det var många som hade det svårt. Man fick aldrig den hjälp som man behövde, och det när det var på tal om jag skulle läsa Matte B svarade han att det inte var någon idé. Det stärkte inte självförtroendet speciellt mycket, och idag önskade jag att jag hade Matte B. Mycket hänger på läraren, och att säga till en elev att det inte är någon idé är fruktansvärt fel. Det var det som gjorde att jag inte ens försökte, på grund av den kritiken. När jag klarade Matte A blev jag jätteglad, självkänslan var på topp, och så pratade jag med läraren, och så var jag på botten igen. Det är därför jag bryr mig extra mycket om "de svaga" och vill hjälpa dem.

onsdag 30 september 2009

min reflektion - mina åsikter 2

Jag tycker det var svårt att hitta något i kap 5, tyckte det var mest exempel. Det som är mest intressant ändå är hur många olika sätt det finns att lära sig på. Och att man som lärare ska ha vetskap om detta för att man kan på så sätt variera sig och hitta olika metoder. Det gynnar både barnen som läraren, om man varierar sig, och det är roligare på så vis. Kör man på en viss metod hela tiden, fungerar den kanske på vissa, men inte alla. Man lär sig på olika sätt, varför inte göra en mix på alla? Eller några stycken, på så sätt når man fram till fler elever. Jag lär mig mest genom att se och höra samtidigt, den metoden fungerar bäst på mig. Sen är det en annan som kanske bara måste lyssna, en annan läsa. Så jag hoppas att jag kommer tänka på detta när jag så småningom ska börja jobba. 

Man måste tillgodo se alla barn/elever och hjälpa dem, var dom än befinner sig i sin utveckling. 

Min reflektion - mina åsikter

Urskiljning och variation (Del 2, inlägg 1, kap 4)

Jag tyckte den här texten och de exemplen som fanns med var väldigt intressanta. Genom att skilja på olika saker får man också erfarenhet, här kommer några exempel
 - Bebisen som hör en talmaskin med exakt samma tonfall, hör bara ett och samma ljud. Det är ingenting som sticker ut, ingen variation. Hur ska bebisen (i detta fall) kunna lära sig och urskilja om något går om och om igen, alltid detsamma. Ingen som helst variation, det hela blir till slut som ett enda stort frågetecken. 

Det stod även ett exempel om lycka i texten, om en själv är lycklig jämt och ständigt och även alla andra i omgivningen blir det också något som är konstant. Då skulle man heller inte veta vad ordet lycka innebar, eftersom det blir något som är hela tiden. Ordet lycka, skulle sakna sin innebörd. 

Man kan inte vara glad, arg, ledsen, osv jämt. Eftersom vi är människor är vi oerhört varierande i både humör och känslor och det tillhör vår existens. 

Pengar är ett annat exempel som jag kom att tänka på. Har man hur mycket pengar som helst, alltid haft och kommer alltid att ha, och kan i princip göra vad som helst, ser man inte pengarnas värde så som en "vanlig" människa hade gjort. Sparar en kvinna/man i flera år för att t.ex kunna göra en resa, blir man överlycklig när man väl sparat ihop och kan göra det. 

Det är viktigt att man har upplevt variation och förmågan att urskilja något för att se tillbaka på det och ha kunskap när man beger sig vidare i livet. Jag tycker det är viktigt att barnen får lära sig att skilja på saker tidigt, så att de själva får en egen uppfattning, och lär sig utifrån den. Erfarenheter får man aldrig för mycket av! 

tisdag 29 september 2009

Kokosnöt

Idag har jag gjort en blogg !



KOKOSNÖT